Jag har sett dom............
Men till det viktigaste, Jag har sett Faith No More!!!!!! Efter 19 års väntan fick jag äntligen göra det. Känner mig som en fjortis, men det tänker jag faktiskt unna mig. Man hade så mycket känslor på den tiden och det är väl det som jag blev påmind om nu. Ska försöka skriva ner hela resan eller jag ska! Nu känns det nästan overkligt och när jag tänker på det får jag nästan en klump i bröstet. Tänker aldrig missa dom igen om de kommer till Sverige. Så vad gör man nu då när ens önskningar blivit uppfylda. Går och dör eller fyller på med nya. Det blir iallafall svårt att göra nåt bättre.
Galna, udda och helt underbara...
Göte Johansson
Åhh det här missade jag =(
En smula magnifikt
Faith No More på Peace & Love-festivalen
Scen: Eldorado.
Publik: Några tusen.
Längd: En och en halv timme.
Bäst: Frontmannen.
Sämst: Introts längd, kanske.
Faith No More
BORLÄNGE. Mike Patton åker in i rullstol.
Sittande sjunger han Peaches & Herb-covern "Reunited", vulgärt mjuk muzak om det fina i att ha återförenats.
Sedan reser han sig, sedan är han aldrig stilla mer.
Egentligen borde man tänka mer på allt det andra.
På musiken, framför allt. På hur stort Faith No Mores arv är. Hur man slås av det, av hur innovativa och brett stilbildande de varit. Eller på att keyboardisten Roddy Bottums lyckas få sitt stela, långsamma, kostymerade headbangande att verka häftigt. Eller på hur briljant bandet är, med Mike Bordin som tyngd bakom trummorna.
Larmande kaos
Men det är bara Mike Patton i skallen.
Ena stunden krälar han på golvet, skriker till ett larmande kaos, går i rastlösa cirklar och sparkar, sprätter, slår hårt omkring sig. I nästa går han med käpp och sjunger nedtonade "Evidence" på spanska. Plötsligt fasar han in en "Poker face"-vers. Han vrålar i megafon, dricker ur dunk, försöker göra upp eld med mikrofonen.
En smula magnifikt
När ett fan stormar scenen i "Mouth to mouth" motar han bort vakten, lämnar över mikrofonen, insisterar på att han ska stanna och låter killen göra bort sig i fred.
Kanske är Mike Patton världens mest sevärda frontfigur. Att få se honom leda ett så här självsäkert, övertygande Faith No More är en smula magnifikt.
Mina hjältar!
Danzig
Men fan här är den ju....
The Rocksteady crew
Den här låten gillade jag när jag var liten. Den fastnade direkt. Hey you, the rocksteady crew!
Tack!
Faith No More
Manowar
Snyftvarning, om man är känslig och det är jag, ibland!
Queensrÿche
Manowar
Accept
Marilyn Manson
Jag tycker hans röst är mysig, lite så där som att komma hem. Undrar om han skulle spy på mig nu he he... men så är det.
Mötley Crüe
Läs boken "Dirt".
Skid Row vs Guns n´Roses
Älskade Guns n´ Roses när jag gick i 6:an. Innan krafset med "Use Your Illusion". Mycket vill ha mer och det märktes, så jag lämnade och gick vidare... Här får dom iallafall min röst, men mycket jämnt är det...
Vixen
Jag ville dessutom se ut som gitarristen. Ha, det var inga klena drömmar jag hade...
